Var är den psykosociala ohälsan i skoldebatten?

Om fler barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen krävs en förbättrad elevhälsa som kan arbeta hälsofrämjande förebyggande och åtgärdande. Enligt Bris beskriver elever ett samband mellan den psykiska ohälsan och den aktuella skolsituationen. Dock har många barn svårigheter att urskilja vad som orsakade vad, dvs. om det är skolsituationen, de dåliga betygen, hög frånvaro eller koncentrationssvårigheter är det som utlöser den psykiska ohälsan. Därför behövs psykologer och kuratorer som finns tillgängliga när eleverna mår dåligt. Dessutom måste skollagen bli mer tydlig om vad tillgång till psykosocialt stöd innebär.

Den psykiska ohälsan i Härryda kommun uppges öka. Detta framgår av revisionsrapporten ” Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga” från september 2017.

Ur Kommunens LUPP-undersökningen 2017 framgår att en stor andel av elever i Härryda kommun” sällan eller aldrig är trygga i minst någon av ett antal vardagliga miljöer. Otryggheten är mer utbredd bland tjejer än killar – i den äldre gruppen är andelen otrygga den dubbla hos tjejerna.” Det framgår också att närmare 40% av eleverna ”upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått dåligt”. Någon fördjupning av psykosocial ohälsa finns inte med här  men otrygghet och ”må dåligt” är basalt för psykosocial ohälsa.

Under sommaren har Bris sett en dramatisk ökning av antalet samtal om psykisk ohälsa jämfört med förra årets sommarlov. En anledning till att barn och unga som mår dåligt vänder sig till Bris är att stödenheten och elevhälsan inte finns tillgänglig på sommaren. Det visar vilken central roll stödenheten och elevhälsan spelar – ändå är den osynlig i valdebatten.

Skolan har varit en av valrörelsens viktigaste frågor och utspelen om satsningar på lärare, lärarassistenter, betyg och mer undervisningstid avlöser varandra. Men det är bara en del av lösningen. Om fler barn ska tillgodogöra sig undervisningen krävs också en stödenhet och elevhälsa som kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande, precis som skollagen kräver. Det behövs psykologer och kuratorer som finns tillgängliga när eleverna behöver.

Liberalerna i Härryda anser att det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet måste tas på större allvar. Psykologer, kuratorer och övriga professioner behöver användas mer för att utveckla skolan så att alla elever får möjligheter att klara målen. Psykologernas och kuratorernas arbetsbelastning är hög och ökar. Det beror främst på att antalet barn i behov av särskilt stöd växer men också på att de akuta elevärendena blivit fler. Merparten av elevhälsans resurser går till att identifiera och utreda de elever som har svårigheter i skolarbetet och skolmiljön, allt för lite tid finns för att göra något åt att problemen uppstår. Elevhälsan förväntas utreda enskilda elevers problem i stället för att förebygga och behandla dem.

Under de senaste mandatperioden har liberalerna drivit satsningar på stödenheten men än så länge är det otillräckligt. För att psykologer och kuratorer skall få möjlighet att arbeta med den växande psykiska ohälsan kräv mer, men också ett arbetssätt som tydligare stödjer den enskilda eleven. En faktor handlar om ett rimligt elevantal för den psykosociala personalen så att de kan arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande och slippa lägga sin tid på akuta insatser. En annan faktor handlar om att uppdragen för stödenheten och elevhälsan anpassas till att det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet kan utföras.

Det krävs också att de psykologer och kuratorer som arbetar i skolan har rätt kompetens för psykosocialt arbete med individer. Utbildning i psykoterapi eller psykosocialt behandlingsarbete är en förutsättning men också krav på legitimation. Legitimationen är väldigt viktig för elevsäkerheten. Den gör att eleven kan vara säker på att behandlaren har relevant utbildning och det kommer också gå att återkalla en legitimation om det skulle vara nödvändigt.

Ett viktigt steg i detta är att det tillsatts en psykologiskt ledningsansvarig (PLA) med ansvar för kvalitet, egenkontroll, rekrytering och kompetensutveckling för psykologerna vid stödenheten i Härryda kommun.

Det är dock fortfarande oklart vad skollagens krav på att eleverna ska ha ”tillgång till” elevhälsa betyder i praktiken. Formuleringen tolkas olika från skola till skola. Det kan innebära att en skolkurator eller psykolog alltid finns på plats, men också att tjänsten köps in timme för timme vid akuta problem. Sveriges elever har rätt till en likvärdig skola och för det behöver skollagen bli mer tydlig om vad tillgång till elevhälsa faktiskt behöver.

Psykologer och kuratorerna fyller en viktig funktion som stöd för eleverna, för att skolarbetet ska fungera och för att andra aktörer som socialtjänst och hälso- och sjukvården ska kunna kopplas in när så behövs. Det krävs också en organisation för elevhälsan som stödjer teamarbetet för elevhälsopersonalen. Vi välkomnar att sektorn för utbildning och kultur initierar en sådan.